Två frågor
1) Angående Deweys digitala klassifikation och lärarinnan i början av boken: Vad känner ni inför den typen av redogörelse. Är det en kritik av lärarinnan eller av hennes metod? Om det är det senare, är den saklig? Måhända kan den uppfattas absurd, beskriven ur barnets perspektiv, men vad som spelar roll är väl om den fungerar? Vad jag hänger upp mig på är väl att den här typen av redogörelser har stor betydelse för hur människors inställningar utvecklas och hur åsiktsgemenskaper bildas. Det är väl kanske inget konstigt, man måste ju få uttrycka sina åsikter. Men om grunden är vag snarare än rationell, är en föreställning mycket svårare att förändra med förnuftsargument. Jag menar naturligtvis inte att all kommunikation måste vara filosofiskt stringent, men håll med om att det är ett intressant problem?
2) Mr Underwoods ledare i slutet av kapitel 25 omnämns och tydligen liknas mordet på Tom vid lustjakt på sångfåglar. Jag antar att detta är att anknyta till titeln på boken. Aticcus uttalande när barnen hade fått bössor samt Miss Maudies uttalande om denna verkasamhet är ytterligare två tillfällen där detta sker. Jag upplevde när jag läste slutet av kapitel 25 att mina arma hjärnceller slets itu när jag tvingades försöka ta till mig denna haltande analogi. Försöker författaren provocera läsaren eller vad för slag? Hur som helst har jag inga problem med att knö in Boo Radley i samma tankemönster. Vad beror det på. Har författaren lyckats beskriva en människa som samtidigt inte är en moralisk varelse?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Men herregud, hur mycket tid tror du att vi har för att fundera och klyva hår? Jag inkommer med muntliga kommentarer på dina frågor vid tillfälle.
Mina hjärnceller får problem med dina frågor.
Det finns ju ett slags obehaglig "lättvindighet" i titeln tycker jag. Titeln är icke-moralisk på något vis. Lite som Thorvalls "När man skjuter arbetare...". Den svenska titeln "Dödssynden" är ju inte lika intressant ur det perspektivet.
Nu har jag vaknat också och tänkte skriva några rader. Tyvärr har även mina hjärnceller lite svårt med de här första frågorna.
Liknelsen (titeln) återkommer i texten och fungerar väl helt enkelt som en förenklad bild mot vilken författaren kan spegla rättegången/mordet på Tom på lite olika sätt. Enklast sagt är väl poängen att detär en synd att ta livet av något som inte gjort något ont. Men själv såg jag det mer som en bild av den obehagliga lättvindigheten (fint pär!) med vilken människor följer varandra i grupp och oreflekterat gör idiotiska saker. Samvete är väl ett tema för boken, eller hur?
Första frågan har, tror jag, något att göra med att fröken beskrivs som en polkagris (vilketj ag tyckte var ganska skoj) men det är också allt jag (möjligen)begriper. Så jag passar på forsättningen. (Appropå skoj, kul när grannen Maudie langar ut sina löständer för Scout att beskåda, och det hela beskrivs som en "älskvärd gest" som la grunden till deras vänskap. En målande bild är det också tycker jag av två festliga karaktärer.)
Skicka en kommentar